Sista tiden har jag funderat mkt på det här med döden..
Tänk vad fort tiden rinner oss förbi,,vi träffas,får barn,skapar en familj,ser våra barn växa upp och i sin tur få barn,så rullar tiden på och vi tar vardagen för given,tar för givet att vi ses varje dag ,att vi träffas efter jobbet..Vi planerar saker framåt och tar för givet att det ska bli så..En dag skiljs man åt och det skrämmer mig..Hur ska den dan bli? Kommer man leva längre än vissa man älskar? Hur kommer det bli den dagen och hinner man säga farväl till dom man vill? Hinner jag säga farväl till nån som står mig nära som ska ta sitt sista andetag?
Det är så mkt frågor som bara snurrar runt och jag tycker det är så hemskt att vi alla en dag ska skiljas åt..
En dag har vi inte varamdra längre och vi vet inte säkert om vi kommer ses igen..Vi hoppas ,men man vet ju inte hur det blir sedan..Tänk vad sorgligt om man bara får denna korta tid tillsammans..Vad händer sen?
Jag gråter bara jag tänker på det,tänker på att få skiljas från mina barn,kanske inte få se mina barn och barbarn växa upp? Tänk om nåt händer så man ej blir gammal? Jag törs inte tänka på det men chansen finns ju..Det är så otroligt många som dör varje dag i olika olyckor och andra otäcka situationer som gör att man blir rädd..
Var dag rullar på så fort ,helt plötsligt är barnen så stora och åren förvinner förbi en..Man jobbar,står i och så vaknar man upp en dag och då har flera år gått..Vart tar tiden vägen?
Jag hoppas iallafall att vi alla träffas på andra sidan och att nåt fint fortsätter där..
Det är det enda jag tröstar mig med i de stunder då tankarna kommer..

Mkt runt morfars död har satt igång tankar och man ser hur mormor lider och hur en del av henne dog med morfar..
Man ser hur gnistan försvann och hur saknaden äter upp..Fruktansvärt!
Morfar var som en pappa för mig och det är väl därför det gör extra ont,att man står dom så nära..
Åh nej nu måste jag sluta,blir bara så ledsen..
Var bara tvungen att skriva av mig lite..

TA ALDRIG VARANDRA FÖR GIVET och se alltid till att ej skiljas åt som ovänner,
man vet aldrig vad ödet har bestämt..
Ta vara på din dag just idag,för den kommer aldrig åter..